dbd

Idag är internet ganska befolkat, man behöver inte kunna någon html alls för att ha en egen sida. För nu finns ju bloggen. Därför är inte alla insatta i de regler som finns när det gäller webben. Eller vem snackar jag nu om, webdesignen jag läste i gymnasiet för några år sen ligger för långt bak i mitt huvud, jag minns inte riktigt hur det ligger till heller.

I alla fall, så finns det vissa regler när det gäller bilder. Nu hittar jag dem inte någonstans, för jag kommer inte ihåg vad den heter. Men jag tror i alla fall inte att man får publicera vilka bilder som helst utan tillstånd. Och detta bryts ju en hel del i bloggens dagar, behöver man en bild söker man på google, och snor den.

Enkelt, men rätt? Det är väl egentligen inte tillåtet, eller minns jag fel.

Något som jag i alla fall minns ganska bra är att om man publicerar en bild på en person på sin webbsida så måste man ha personens tillstånd. Och det är ju ganska säkert att inte alla har.. Ett komiskt exempel som jag kom över förra veckan var en modebloggare som gjorde det mesta som modebloggare brukar göra. Hur som helst så körde hon dagens outfit, men hon ville inte att man skulle veta vem hon var så hon hade fyllt ansiktet med en svart fyrkant.

Vad var det som var så roligt med det då? Jo, hon hade flera bilder på sina kompisar när de gjorde pinsamma saker, utan att ha döljt ansiktet.... Schysst gjort tjejen, så länge det inte är dig det handlar om så är det okej. Så mycker för skyddad identitet..

Man missar mycket när man är sjuk.

Fick ett mejl idag om att resultat på en omlinlämning finns att hämta. Jag hade tänkt skriva om min rapport i helgen.. Visste inte att datumet låg så tidigt, jag hämtade ut mitt resultat på första inlämningen samma dag som ominlämningen var. Jag hade ju varit sjuk...

Varför läser jag inte mina mejl mer noggrant? Fick datumet för ominlämnigen en vecka innan vi fick resultatet på inlämningen, i ett mejl om att vi skulle få resultatet på rapporterna veckan efter..

Antagligen får jag vänta ett helt jävla år på att lämna in min rapport. På ynkliga fyra sidor. Det enda jag behövde ändra var att lägga till lite text i en viss fråga.

VARFÖR!

När bloggare får anonym kritik, hatkommentarer utan namn. Då byter de till defensivt och skriker på de anonyma att de är jävligt fega eftersom de inte vågar "skriva sitt namn". Gör det inte ondare när fienden har ett ansikte? Vill du hellre veta att Joel, Sandra och Bertil tycker att du skriver som en kratta och ser ut som ett skruvstäd? Jag kan inte relatera till detta, eftersom aldrig fått några sådana kommentarer. Men jag tror att det skulle betyda mer eller göra mer skada om jag visste att den och den inte gillade mig. Om jag skulle få en anonym känga skulle den inte träffa så hårt, det skulle vara en droppe regn istället för en blixt från klar himmel.

Och hur svårt är det att skriva "fel" namn egentligen.. Bara för att personen skrivar att hon heter Sara så kan det lika gärna vara en finnig Lars bakom tangentbordet som håller på..

Det är riktigt inne att hata modebloggar i skrivande stund. Nyss var det ju ett bloggmingel och en shopoholic-debatt i svt, sen kom nyheten att vissa modebloggare kan ha gjort olaglig reklam på sin blogg.

Mediakaos.

Intressant att vågen av hat är så stor, vad är det som gör att så många inte gillar dem? Avundsjuka? Ärligt, vem skulle inte vilja tjäna pengar på sin blogg och samtidigt få höra hur "bra" man klär sig? Förstår bara inte riktigt hur de kan ha så stor publik när det finns så många som inte gillar dem, men antagligen är det en love/hate-situation. Läser du inte hatar du. Jag bryr mig inte så värst, har inget intresse för att läsa om vad en enskild person tycker om kläder för att inspiera mig. Lättare att leta efter kläder på egen hand. Men sen är jag ju av "fel" kön, majoriteten av modebloggarna är ju tjejer, no shit?

Nu till olika exempel på hur man ger utlopp för sitt hat. (undertrukna ord är länkar)

1. Antingen skriver du värsta debbatinlägget och låter som en åldring som är rädd att tekniken ska förstöra ungdomen. Ärligt, jag har inte bestämt mig för om författaren till det där inlägget skämtar, eller om den verkligen är så insnöad..

2. Du hatar dem så extremt mycket att du bara måste kasta skit på dem. Ett annat exempel på det är den här killen, som verkar hata allt i hela världen, ingen jag skulle vilja träffa i en mörk gränd precis..

 3. Du drar paralleller mellan modebloggar och dig själv.

4. Du skriver lite smått om att du inte gillar modebloggar. Inte så överseiöst som i (1).

Eller så gör man ingenting och bara låter det gå förbi...

Ibland går tankebanorna i motsatt riktning. Då och då fastnar jag verkligen för en låt, så jag spelar den på repeat. Tiden går och man fastnar i det man gör, det går ½ - 1 timme, och så hör man att grannarna är ute på vift. Hur länge har jag lyssnat på den här låten? Har de varit utanför lägenheten ännu en gång under den här perioden, märkte de att jag fortfarande lyssnar på samma låt?

Då kommer jag i denna tankebana, inte första gången. Vi säger att jag är värsta eremiten, inga vänner, jag är elak mot alla och till och med mina föräldrar/familj hör inte av sig. Ingen knackar någonsin på min dörr och vill hitta på något, inga telefonsamtal. Om jag skulle sitta som nu, lyssna på samma låt och sen bara falla död ner. Jag dör, skit i på vilket sätt, jag dör.

Ingen hör av sig, för jag är ju världens elakaste eremit, hur lång tid skulle det ta innan grannarna undrade varför i helvete jag lyssnar på samma låt dygnet runt? Förutsatt att jag inte spelar så det hörs på nätterna, men när de går förbi min dörr.

Varför kommer jag att tänka på något sånt? Det lär ju aldrig hända, men ändå tycker jag det är kul att spekulera..

Ett stavfel. Ett fucking jävla stavfel. Som tur är upptäcker jag det innan någon annan hinner banka skiten ur mig, vilket läsare älskar att påpeka på bloggar har jag märkt.

Men nu var det inte så lätt ordnat, eftersom det lilla stavfelet ändrar hela förra inläggets poäng.. Inte lika lätt att sopa igen spåren då. So I take one för the team, go ahead and mock me!

Får väl skylla på att N-tangenten på mitt tangentbord är bortsliten, så gammalt är det. E, M, V och S är också ute ur leken. Blondinbella blev blondibella i trendgrafen, när jag sökte var det bara på skoj, tänkte ju inte blogga om det.

Men rätt ska vara rätt:

Dagens outfit är en ganska populär grej i bloggvärlden, särskilt om du har en modeblogg men fenomenet används även flitigt i personbloggar. Kanske vill man vara modell för en dag eller så vill man boosta sitt självförtroende, "kolla vad het jag är!" Eller så kan man räkna upp vilka märkeskläder man har på sig för att läsarna ska fatta hur sjuuukt rik och snobbig man är..

Nu är det inte så att jag tycker det är dåligt med dagens outfit, det beror vem som gör det och på vilket sätt. Man kan ju bli inspirerad och allt det där, men i fel sammanhang eller om det är dåligt utfört så blir det genomskinligt och istället skrattar man åt det..