dbd

Jag kan skratta åt allt. Det behöver inte vara roligt, det behöver bara få mig på på andra tankar som till slut leder mig till något som är roligt.

Idag skrattade jag tex när jag jag hörde på nyheterna att mannen som har erkänt mordet på Engla kan ha kopplingar till andra mord. Det var inte det som var roligt, det var det som kom under nyhetens gång. Det handlade om ett liknande fall, någon som också var ute och cyklade helt själv och sen försvann.

Det som däremot var roligt, var när reportern sa: "... som precis som Engla var ute och cyklade..".

Istället för att tänka på en tjej som var ute och cyklade en mörk natt, så kom jag att tänka på en tjej som var helt ute och cyklade. Alltså helt bakom flötet. Lite puckad. You name it.

Det lät så kul i mitt huvud. Reporten tyckte att Engla och Co var idioter, och därför gick det som det gick. Nu är det inte så att jag tycker hela historien är rolig, bara detta som fick mig att tänka på något annat.

Jag vet, min fem-minuters-illustration av mig lyssnandes på radio är inget att hänga i julgranen, men den är min..